Vecka 49

Jag kan tyvärr inte skriva så mycket om barnens vecka i skolan eftersom jag själv är sjuk och hemma. Men tankarna är hos dem. Det är roligt att få kommentarer som "vilka fina barn de är" och "de har jobbat jättebra" från vikarier som träffar dem. Det känns skönt att klassen välkomnar och accepterar andra vuxna som är hos dem också. Vikarierna är förstås kända ansikten som brukar ställa upp i olika klasser på skolan, men ändå. 

Har även så här från sjuksoffan funderat över varför barnen fungerar så bra tillsammans. Skolan fick beröm från en pappa till en elev som var med för första gången på fackeltåget till kyrkan i fredags. Han tyckte att det varit en lugn och trivsam vandring till kyrkan och under samlingen hade det varit stämningsfullt och ALLA elever skötte sig utmärkt! 

Det var förstås roligt att höra och man blir lite stolt över att vara en del av det. Ända från skolstarten har vi varit måna om att vara tydliga med vad som ska hända, hur det ska göras och förbereda eleverna på kommande händelser. Vi arbetar som förebilder och ledare och har en bild av hur saker ska gå till. Det är vår uppgift att förmedla detta till barnen på ett tydligt sätt som gör dem trygga, intresserade och "med på tåget". Det gäller alla saker, stora som små, på lektioner, på raster och på olika evenemang. 

Därför går tankarna till inte bara mina barn i klassen, utan också till de som träffar dem och finns runt om dem. Alla är viktiga!

Kram!